Slutet.

Åh. 5 dagar kvar i Umeå, inklusive idag.

4 dagar kvar till examen, inklusive idag.

Jag trodde aldrig jag skulle säga det här, men det är sorgligt. Väldigt sorgligt.

Å andra sidan är det väl inte så förvånande att jag känner så.

Jag klarar inte av förändring, och lyckas göra ALLT till något fint bara det hamnat i det förflutna.

Just nu kan jag bara tänka på allt jag kommer att sakna och allt fint som varit de senaste 3 åren. Allt gnäll över allt dåligt som jag vräkt ur mig är liksom borta, glömt och förlåtet.

Det gör nästan lite ont i hjärtat.

Och de klasskamrater som läser det här: Jag kommer att sakna er. Mycket.