Härmed vill jag framföra mitt bittraste klagomål till Tinitus och deras arrangemang av Skinny Puppyspelningen. Jag vill också passa på att tacka för den härliga panikattack de bäddat för. Jag som annars får hålla mig i skinnet när jag står i en kö på mataffären och alltid måste sitta ytterst och närmast dörren vid alla former av tillställningar som innehåller fler än 10 personer, blir instängd utan någon (till synes) möjlighet att ta mig ut. Fantastiskt genomtänkt! Jag fick ju KBTträna lite åtminstone. (Nästan) helt gratis dessutom.

Vi pressar in alldeles för många människor i en alldeles för liten lokal, med trappor och konstiga gångar, det tycker nog brandskyddsmyndigheterna om! Ja. det gör vi.

Utöver det var det fint och bra.

Med en klädsam keps och chict uppvikta blåbyxor klarar man vilken månadslång värmebölja som helst. Till och med på jobbet.

Dessutom är man snygg.

Vilken kombo!

Någonstans, någon gång på vägen har jag på något vis, helt obemärkt, tappat bort det viktiga. Precis så där som jag lovat mig själv att aldrig göra.