fredag, september 02, 2011

Även om jag oftast går runt och inbillar mig att jag inte är en sådan där språkkonsult/språkvetare/språkpolis som engagerar mig i språkliga frågor på fritiden, så måste jag ibland inse att min perception trots allt är mer inställd på språkliga fenomen än andra intressanta saker här i världen.

Som i går kväll, när det här otämjbara behovet att få svar på dumma frågor slog till igen. Den här gången drabbade behovet även min stackars bror som genom att vara 10 år äldre, 10 år klokare och ungefär 30 år smartare än mig, alltid har tvingats förklara världen för sin stackars nyfikna men något begåvningshandikappade lillasyster.

Jag minns särskilt ett tillfälle när han försökte förklara universums expantion för en förvirrad 10-åring med hjälp av ballonger. Eller när han  5 år senare (när jag fått något grepp om ekvationer) genom matematiska uträkningar visade varför man tycker att tiden går fortare ju äldre man blir. För att inte tala om den gång han försökte illustrera vad hans examensarbete (i teknisk fysik) handlade om genom att stå och kasta spelkulor över kökströskeln i Delsbo (medan mamma och jag satt på kökssoffan och såg ut som fån).
Varken han eller min far har dock lyckats ge svar på den eviga frågan om vägskylten med bynamnet står mitt i, i början eller slutet av byn.

Hur som helst!
Jag behövde svar från en fysiker , och skickade ett mejl med min oerhört viktiga fråga:

> Skickat: den 1 september 2011 19:46
> Till: Mathias
> Ämne: Viktiga frågor om fysikbegrepp.
 
Hej bror!
 Här kommer jag och trängs bland alla dina jobbmejl. Men jag tänkte som så, att idag är det fredag och då får man göra lite annat än jobbsaker också.
Dessutom har jag en oerhört viktig fråga som behöver svar.
 

Nu är det dags att plocka fram alla gamla gymnasiefysikkunskaper, och det mest pedagogiska språket: 
Alldeles nyss på "Vem vet mest" ställdes frågan vad som väger mest vid rumstemperatur - en liter koppar eller en liter silver. Då mitt "expertområde" är språket reagerade jag direkt på att jag inte tyckte man kunde ange annat än materia i flytande form i liter. Tomas påpekade då att man kunde prata om luft i liter. Jag utökade literbegreppet till att kunna omfatta allt som inte var i fast form. Tomas påpekade då att man köper påsar med jord i liter, så förstörde han också det resonemanget. Han fortsatte dessutom med att fundera över att man mäter potatis i kg men jord i liter. 
Jag blev tvungen att rådfråga Wikipedia, men blev inte direkt klokare.
  

Så nu vänder jag mig till en fysiker - hur ska man använda enheten liter?
 
 Tacksam för svar
Fröken Munther 
Språkkonsult
---
Hej,
En liter är ett rymdmått, dvs en volym som motsvarar 1 dm x 1 dm x 1 dm. Allt som precis ryms inom detta är en liter. Fast, flytande eller gas spelar ingen roll.
 Vad en liter väger beror på densiteten på materian som har volymen 1 liter. Faktum att definitionen av ett kilo bygger på vad en liter vatten väger. Allt går alltså att uttrycka i kg eller i liter.

1 dm x 1 dm x 1 dm = 0,1 m x 0,1 m x 0,1 m = 0,001 kubikmeter. Det går alltså 1000 liter på en kubikmeter. En kubikmeter vatten väger 1000 kg. En kubikmeter trä väger mindre (trä har lägre densitet än vatten) vilket gör att trä flyter.
Comprende?
/Mathias
---
Det är inte utan att jag  kan anan en ton av irritation i hans svar...
...även om jag är helt med på resonemanget (en gång i tiden läste ju även jag om det här på gymnasiet), så får jag inte ihop det. Varför tycker jag fortfarande att man bara kan prata om liter om flytande eller gasformig materia? Är det vardagsanvändningen av ordet?
Åh. jag blir så irriterad av sånt här.

Inga kommentarer: