måndag, oktober 04, 2010

Någon gång under vecka 43 ska fröken Munther på möte på CSN i Sundsvall för att försöka sälja in sig och sin idé för slutpraktik och ex-jobb. Medverkande kommer att vara fröken Munther, CSNs två språkvårdare samt deras chef.

HERREGUD så läskigt.  

Det måste ju bara gå bra, för jag vill verkligen, verkligen ha det. 
Helt plötsligt måste jag bevisa någonting också.

HERREGUD så läskigt!

(Ironiskt är också att jag, som kan tycka att klarspråk är bland det tråkigaste och mest själsdödande som finns, enbart kan komma på  intressanta uppsatsidéer inom just klarspråk.)

söndag, oktober 03, 2010

Nocturna

Förhoppningsvis får jag sova lugnt och fint inatt, efter att ha sett en helt fantastisk liten film. Man blir bara så glad i hela huvudet och magen och hjärtat.

















Allt fick liksom en så naturlig förklaring. Jag får helt enkelt  ta mig ett litet snack med min drömskrivare. Han verkar ha lite problem, stackaren.

fredag, oktober 01, 2010

Det är imorgon 5 veckor sedan jag åkte från Sundsvall, och på söndag 6 veckor sedan jag lämnade Delsbo senast. Det känns ungefär som en hel evighet sedan.

5-6 veckor är ju i verkligheten ingenting. Men på nätterna drömmer jag (när jag inte drömmer mardrömmar då) om  utsikten över byn från köksoffan, golvdraget, och långa fredagkvällar vid Lyttjas köksbord med whisky, missförstånd och skratt. Jag går nattpromenader uppför Södermalms backar, halvsover i den röda manchestersoffan och är på pulkapartyn i Sidsjöbacken.

Jag saknar att saker är som de ska vara, människor som inte känns som främlingar (vilket jag tycker att de flesta gör de första 10 åren av bekantskap) och framförallt omgivningar jag känner så väl att jag rör mig med hjälp av ryggmärgsminnen, inte de fem sinnena.

 Jag är en sådan jävla trygghetsnarkoman.
 Och det är ju ingen skräll att jag mådde så dåligt som jag gjorde i Skåne. Inte för att Skåne på något vis var dåligt, tråkigt eller fult (som jag ofta påstod), utan helt enkelt för att det var så långt hemifrån.
Jag är en sådan jävla trygghetsnarkoman.

Annars har jag gett upp slaget om engelskaglospluggande. 
Efter att ha lyckats med 63% rätt på den gamla tentan igår slog jag mig till ro. Gränsen för G går vid 60%, och högre ambitioner än så har jag inte när det gäller detta fruktansvärd språk. Håller jag stilen på tentan på lördag klarar jag mig med 3% till godo, och det duger för mig. 
Håll tummarna.