Jag fick en uppenbarelse i lördagskväll, efter att ha läst bussens destinationsskylt högt: "Tomtebo via Ålidhem" (varför jag gjorde det är en helt annan historia som inte hör hit). Jag minns inte vad jag sa för fantastiskt intelligent direkt efter det, men helt plötsligt slog det mig att 'via' inte är ett svenskt ord med betydelsen att något går runt/förbi/genom något annat, utan att det antagligen har sitt ursprung i det latinska 'via': "Tomtebo väg Ålidhem", och sedan fått lite utvidgad betydelse. Det är jobbigt att känna sig så fantastiskt dum, och samtidigt uppleva en nästan världsomvälvande upplysning. Man vet inte riktigt hur man ska bete sig ändå. Tomas tittade mycket, länge och frågande på mig, och konstaterade bara som vanligt att han tydligen tycker om mig. Utöver det överhörde jag ett samtal på bussen i fredags, där det nämndes en mycket intressant fråga;"Varför dregglar man så mycket oftare och mer när man sover på dagen, än man gör när man sover på natten?" Det är svåra frågor det här livet ställer en inför.